Det blåser upp en vind

19/3 kl 19.00 Tema: Animerat

Kaze tachinu. Japan, 2013. Regi: Hayao Miyazaki. Manus: Hayao Miyazaki (serie), Hayao Miyazaki. Animatörer: Hiroyuki Aoyama, Masaaki Endou, Taichi Furumata, Shôgo Furuya, Makiko Futaki, Hideki Hamazu, Schunsuke Hirota m.fl. Producenter: Naoya Fujimaki, Ryoichi Fukuyama, Kôji Hoshino, Nobuo Kawakami, Robyn Klein, Frank Marshall, Seiji Okuda, Toshio Suzuki. Distributör:Tōhō.

I rollerna: Hideaki Anno (Jirô Horikoshi), Hidetoshi Nishijima (Honjô), Miori Takimoto (Naoko Satomi), Masahiko Nishimur(Kurokawa), Mansai Nomura (Giovanni Battista Caproni), Jun Kunimura (Hattori), Mirai Shida(Kayo Horikoshi), Shinobu Ôtake(Kurokawas fru), Morio Kazama (Satomi), Keiko Takeshita(Jirôs mor). Längd: 126 min.

 

Precis som denna films titel har Hayai Miyazaki, av många kallad Japans Walt Disney, med sitt arbete blåst upp en vind i filmhistorien, men även de största av konstnärer tvingas till slut sätta den sista färgklicken på målarduken. Efter en lång och imponerande karriär som skapare av animerade filmer sprudlande av inspirerande visioner och hisnande, magiska äventyr som förtrollat både barn och vuxna, kommer nu Miyazaki, en av världens bästa skapare av animerad film, vars namn är synonymt med den japanska animationsstudion Studio Ghibli, vilken han var med och grundade på 80-talet, nu vid 73 års ålder att lägga storbudgetanimationen på hyllan. Men det är inte småskaligt som han avslutar sitt livsverk, utan med svindlande höjder och fart.

Huvudkaraktären i Det blåser upp en vind: Jiro Horikoshi påminner på många sätt om Miyazaki; en ung hantverkare som passionerat kämpar sig upp från botten till höjden i jakten på sina drömmars mål. Filmen är en hyllning till pionjären inom flygplansdesign som under första halvan av 1900-talet skapade bland annat jetplansmodellerna A5M, A6M ”Zero” och J2M ”Raiden”, vilka revolutionerade flygplanskonsten, men som dessvärre kostade otaliga människors liv.

Vi möter Horikoshi som en bondpojke fylld av drömmar om aerodynamiska konstverk gästade av den kände italienske flygplansingenjören Giovanni Battista Caproni, som blir en fantiserad mentor åt pojken, och följer honom tills det att han växer upp och realiserar sin vision. Även om vi idag dömer resultatet av den drömmen inte så mycket efter dess genialiska design eller flygförmåga som dess förödande användning och verkan, är det ett värdigt porträtt av flygplansingenjören som Hayao Miyazaki målar upp.

Trots kriget, naturkatastroferna och den ekonomiska krisen i tjugotalets Japan som kontext, är det svårt att inte ta till sig och förundras av den naiva men inte desto mindre älskvärda berättelse om kärlek, vänskap och död som Miyazakis sista storbudgetfilm skildrar. Även om Horikoshis barnsliga fascination av flygplanens skönhet förlorar sin oskuld under filmens gång blir det hela samtidigt en gripande ödesironi. Under dessa två timmar och sex minuter är det svårt att inte låta sig svepas iväg av Horikoshis drömvindar sedda ur Miyazakis linser och glida genom luften i kråmade farkoster till toner av filmkompositören Joe Hisaischis mästerliga kompositioner.

NBy