Where Angels Fear to Tread
Regi: Charles Sturridge.
Manus: Charles Sturridge, Derek Granger, Tim Sullivan efter E. M. Forsters roman.
Foto: Michael Coulter.
Klipp: Peter Coulson.
Musik: Rachel Portman. Utdrag ur ”Lucia di Lammermoor” av Gaetano Donizetti framförs av Anna Panti, C. Toth Pal.
Scenografi: Simon Holland.
Produktion: Derek Granger, Sovereign Pictures, England 1991.
Roller: Helena Bonham Carter (Caroline Abbott), Judy Davis (Harriet Herriton), Rupert Graves (Philip Herriton), Giovanni Guidellei (Gino Carella), Barbara Jefford (mrs Herriton), Helen Mirren (Lilia Herriton), Thomas Wheatley (mr Kingcroft), Sophie Kullman (Irma), Vass Anderson (mr Abbott), Sylvia Barter (mrs Theobald), Eileen Davies (Ethel), Siria Betti (hotellägarinnan), Anna Leilo (Perfetta), Luca Lazzareschi (Spiridione), Sergio Falasca, Giuseppe Vivenzio (kuskar), Evelina Meghangi (operasångerskan), Gaetano Piro (mannen i huvan), Tullio Baccellini (postmannen), Lea Burroni, Clementina Sguerri (hotellstärderskor), Charlie Pinsent (flickan i kaféet), Alessandro Casini (Ginos baby).
Svensk premiär: 25/12 1991, Röda Kvarn (Stockholm).
Längd: 112 minuter.
De senaste åren har flera av E M Forsters romaner fått ligga till grund för eleganta filmatiseringar. David Lean tog sig an En färd till Indien, och James Ivory har skrivit in sig i filmhistorien med filmer som Ett rum med utsikt, Maurice och nu senast Howards End. Dessa har blivit stora succéer, men det finns också en annan, mindre känd regissör som ägnat sig åt Forsterfilmatiseringar, nämligen Charles Sturridge, som gjort kvällens film, Där änglar vägra gå.
Charles Sturridge började sin regissörsbana vid TV. Bland annat låg han bakom den mycket uppmärksammade och hyllade TV-serien En förlorad värld (Brideshead Revisited) efter Evelyn Waughs roman. Sturridge har sedan dess övergått till biofilmen och gjorde 1988 filmen En handfull stoft (A Handful of Dust), också den med en roman av Waugh som grund. Den fick ett hyggligt, om än inte översvallande mottagande, och Sturridge fortsatte med sina litterära filmatiseringar. Resultatet blev Där änglar vägra gå.
Filmen handlar om den nyblivna änkan Lilia Herriton, som reser till Italien, förälskar sig i en stilig italiensk tandläkare, mycket yngre än hon själv, och gifter sig me honom. Detta uppskattas inte alls av hennes förste makes familj, som gör sitt bästa för att få hem först Lilia själv, och sedan hennes nyfödda barn.
Där änglar vägra gå har mycket gemensamt med Ett rum med utsikt. I bägge verken kontrasteras det tillknäppta, klassmedvetna, viktorianska England mot det öppna och passionerade Italien. Men till skillnad från Ett rum med utsikt har Sturridges film inte blivit någon stor succé. Den breda publiken har knappast hört talas om den (såvitt jag vet har den i skrivande stund inte visats i Uppsala) och kritiken har varit sval. Men Där änglar vägra gå har naturligtvis sitt givna intresse, i synnerhet för dem som sett och uppskattat de övriga Forsterfilmerna.
IS