My Darling Clementine

Svensk titel: Laglöst land. Regi: John Ford. Manus: Samuel G Engel och Winston Miller efter biografin ”Wyatt Earp, frontiers marshalls”, 1929, av Stuart N Lake. Foto: Joe MacDonald. Musik: Cyril Basevi, Lyle Wheeler. Dekor: Dorothy Spencer. Produktion: Samuel G Engel. USA 1946. Skådespelare: Henry Fonda (Wyatt Earp), Linda Darnell (Chihuahua), Victor Mature (Doc Holliday), Walter Brennan (old man Clanton), Tim Holt (Virgil Earp), Cathy Downs (Clementine), Ward Bond (Morgan Earp), Alan Mowbray (Thorndyke), John Ireland (Billy Clanton), Roy Roberts (borgmästaren), Jane Darwell (Kare), Grant Withers (Ike Slanton), J Farrell MacDonald (bartender), Russel Simpson (John Simpson), Dan Garner (James Earp), Francis Ford (fyllo), Ben Hall (barberare), Arthur Walsh (portier), Louis Mercier (François), Mickey Simpson (Sam Clanton), Fred Libby (Phin Clanton), William B Davidson (ägare till Oriental Saloon), Earle Foxe (spelare), Aleth (Speed), Hansen (gitarrist), Dan Borzage (dragspelare), Charles Steven (Indian Charlie). Längd: 97 minuter. Svensk premiär: 3/2 1947.


Filmen My Darling Clementine har fått sitt namn efter en vemodig Västern-visa. Den handlar om den saktfärdige Wyatt Earp i Tombstone, hans egendomlige vän Doc Holliday och Västerns mest berömda revolverstrid, den vid OK Corral. Filmen är behagligt fri från de brutala och militära inslagen i många av Fords filmer. Där finns spänningen men framför allt söndagsfriden. Det onda representeras av betesmarkägarna, the cowboys, och de fredliga, de små som skall beskyddas är gruvarbetarna. Det är en variation på en av de eviga motsättningarna i Västern. [Jan Olof Olsson, Filmklubben]

För många är John Fords namn synonymt med Västernfilmer, och även om Ford (född som Sean Aloysius O’Feeney 1895) gjorde flera minnesvärda filmer inom andra genrer (t ex The Grapes of Wrath, 1940, How Green Was My Valley, 1941, Mogambo, 1951) är det inte utan skäl hans namn främst förknippas med Västern-genren. Filmer som Stagecoach (1939) och My Darling Clementine hör till de bästa filmer som gjorts inom den genren. [USF 8 december 1981]

Skall man gå in på detaljer är det inte mycket som stämmer i Fords presentation av den berömda duellen vid OK Corral och de som deltog där. Exempelvis var Doc Holliday, som till utseendet såg helt annorlunda utt än filmens Victor Mature, inte kirurg utan tandläkare. Han dog inte heller i duellen utan av TBC på ett sanatorium 18 månader senare. [Jan Aghed, 13 juli 1983]

Ibland blir de stockholmska biogubbarna så ”sluga” att de faktiskt stjälper. Att döpa om en redan berömd och redan klassisk film är ju rena dumheten. Hur många kan ana att under den menlösa titeln Laglöst land döljer sig John Fords mästerverk My Darling Clementine?! [UNT 8 juli 1958]

   

© Uppsala Filmstudio