Domslutet

The Verdict
Regi: Sidney Lumet. Manus: David Mamet efter romanen ‘The Verdict’ av Barry Reed. Foto: Andrzej Bartkowiak. Musik: Johnny Mandel. Scenografi: Edward Pisoni. Klipp: Peter Frank. Produktion: Richard D. Zanuck, David Brown för 20th Century Fox, Zanuck-Brown Productions, USA 1982.
Skådespelare: Paul Newman (Francis P. Galvin), Charlotte Rampling (Laura Fischer), Jack Warden (Mickey Morrissey), James Mason (Ed Concannon), Milo O’Shea (domare Hoyle), Lindsay Crouse (Kaitlin Costello Price), Edward Binns (biskop Brophy), Julie Bovasso (Maureen Rooney), Roxanne Hart (Sally Doneghy), James Handy (Kevin Doneghy), Wesley Addy (Dr Robert Towler), Joe Seneca (Dr Thompson), Lewis Stadlen (Dr Gruber), Kent Broadhurst (Joseph Alito), Colin Stinton (Billy), Burtt Harris (Jimmy, bartendern), Scott Rhyne (den unge prästen), Susan Benenson (Deborah Ann Kaye). Längd: 129 min. Svensk premiär: Park 4/3 1983.


En ung kvinna har under en operation behandlats fel och ligger sedan flera år i koma. En advokat på nergång får hand om fallet, mera som en räddning för honom själv än av intresse för fallet, men han blir personligen involverad i fallet och driver det till rättegång…

En av de mest kända rättegångsfilmerna är 12 edsvurna män (12 Angry Men, 1957) i regi av Sidney Lumet, och intresset för juridikens spel har hållit i sig hos Lumet under hans fortsatta karriär. I Prince of the City, 1981, undersöker han poliskorruption och de effekter den har på människor, både på dem som ägnar sig åt korruptionen och på dem som vill avslöja den.

Paul Newman har sedan 50-talet varit en uppburen stjärna/skåde- spelare inom den amerikanska filmen, och åldrandet tycks inte vara något större problem för honom. Hans insatser som Frank Galvin i Domslutet tillhör de stora prestationerna i amerikansk film på senare år. Sekvensen när han lite trött och oengagerat letar upp kvinnan som ligger i koma för att fotografera henne är en mästerligt genomförd, helt stum scen. När Newman står still och betraktar henne där hon ligger som ett paket och han blir personligt engagerad lyckas han förmedla denna insikt till åskådaren — det är stor skådespelarkonst. Övriga aktörer gör också bra ifrån sig, James Mason gör här en av sina sista roller som motståndarsidans advokat.

Lumet, och manusförfattaren David Mamet, skildrar på ett ingående och trovärdigt sätt hur juridiken fungerar, det är någonting annat än rättvisan. De lyckas också skildra trovärdiga människor som deltar i detta spel. Om filmen har ett budskap är det att man måste ta ansvar, för sig själv, och för andra som är beroende av ens eget handlande. En tänkvärd replik fälls av den skadade kvinnans svåger: ”Vi måste leva med era misstag hela vårt liv”.

HE

   

© Uppsala Filmstudio