Source Code

USA, Frankrike, 2011. Regi: Duncan Jones. Manus: Ben Ripley. Foto: Don Burgess. Musik: Chris Bacon. Klippning: Paul Hirsch. Svensk premiär: 3 augusti 2011.
I rollerna: Jake Gyllenhaal (Colter Stevens), Michelle Monaghan (Christina Warren), Vera Farmiga (Colleen Warren), Jeffrey Wright (Dr Rutledge), Michelle Arden (Derek Frost), Cas Anvar (Hazmi), Russell Peters (Max Denoff), Brent Skagford (George Troxel). Längd: 89 minuter.


Duncan Jones, son till rocklegenden David Bowie, debuterade med den lite udda science fiction-filmen Moon (2009) (i Sverige endast utgiven på DVD, men visad på Uppsala filmstudio våren 2010). Denna lågbudgetfilm lovade gott och banade väg för debutanten in i de större sammanhangen. Source Code är ett berättarmässigt avancerat verk, som i strukturen påminner något om komedin Måndag hela veckan (Groundhog Day) men som präglas av en spännande mardrömslik stämning.

Filmen inleds med att ett tåg av pendlare är på väg in mot Chicago. Människor småpratar om vardagligheter, då en bomb plötsligt exploderar och spränger tåget. I centrum står en amerikansk soldat, vars sista minne är att han stred i Afghanistan. Han vaknar upp med denna sprängning på näthinnan, utan att förstå var han är eller vad som hänt. Han informeras dock av en kvinnlig militär att han via en ny teknik kan resa tillbaka i minnet hos en av passagerarna på tåget och återuppleva denna mans sista åtta minuter i livet. Soldatens uppdrag är att iaktta vad som händer under den tiden och se om han kan hitta spår efter den som ligger bakom bomben.

Obönhörligt sprängs tåget i luften varje gång, men soldaten har alltså möjlighet att gå tillbaka i tiden och fortsätta att spåra attentatets förklaring.

”Det är ett mysterium för soldaten och för oss som tittar, men steg för steg förstår vi mer. Soldaten och berättelsen återvänder till tågresan några gånger, men berättelsen och vinklarna varieras så det blir intressant hela tiden.” (Jens Peterson, Aftonbladet).

”Det är som om den underbara gamla filmen Måndag hela veckan har återuppstått i form av science fiction-raffel, en psykedelisk Bourne-rulle. Den fingerfärdige unge regissören Duncan Jones har utvecklat ett något krystat uppslag till ett stycke njutbar, tempostark och vältrimmad spänningsunderhållning.” (Jan Söderqvist, Svenska Dagbladet).

BB

   

© Uppsala Filmstudio