USA 1977. Regi: Woody Allen. Manus: Woody Allen och Marshall Brickman. Producent: Charles H. Joffe och Jack Rollins. Foto: Gordon Willis. Klippning: Wendy Greene Bricmont och Ralph Rosenblum.
I rollerna: Woody Allen (Alvy Singer), Diane Keaton (Annie Hall), Tony Roberts (Rob), Carol Kane (Allison), Paul Simon (Tony Lacey), Shelley Duvall (Pam). Längd: 93 min.
Redan under de första minuterna av Annie Hall står det klart att vi bevittnar en vändpunkt i Woody Allens karriär. Med filmer som Bananas och Sjusovaren hade han gjort sig känd som en briljant snubbelgubbe, men något större känslomässigt djup hade han inte uppvisat. I inledning till Annie Hall blickar han dock rakt in i kameran och berättar om sina privata nojor och känslor direkt till publiken. Detta direkta tilltal präglar även resten av filmen, som mer eller mindre utspelas i huvudet på Allens alter ego Alvy Singer.
Ursprungligen var Annie Hall tänkt att bli något av en humoristisk mordhistoria. Istället blev den ett strålande exempel på den intellektuella relationskomedi som de flesta av oss idag förknippar med Woody Allen. Med storstaden som fond följer vi Alvy Singer på vandring mellan minnen ur det förflutna, från den skakiga uppväxten under berg- och dalbanan på Coney Islands nöjesfält till mötet och uppbrottet med den stora kärleken: Annie Hall. Hon spelas av Diane Keaton, som enligt Allen mer eller mindre är Annie Hall. Annies vimsiga sätt, blixtsnabba kommentarer och egensinniga klädsstil tillhör Diane Keaton (vars ursprungliga efternamn är Hall och smeknamn Annie).
Genom åren har Allen gjort många filmer i samma anda som Annie Hall, men aldrig har han varit lika oavbrutet underhållande som här. Filmen kammade hem fyra Oscars, däribland statyetten för bästa film. Den blev också en stor succé rent kommersiellt och många är de regissörer som hämtat inspiration härifrån. Faktum är att det är svårt att tänka sig filmer som När Harry mötte Sally eller för den delen TV-serier som Seinfeld om det inte vore för Annie Hall.
Avslutningsvis lite filmkuriosa för den som älskar sådant. Den herre som Alvy kallar för ”vinnaren av en Truman Capote-look alike tävling” är naturligtvis ingen mindre än Capote själv. Vill man spana efter fler kändisar kan jag avslöja att både Sigourney Weaver och Jeff Goldblum här gör sina debuter på vita duken. Men akta så att du inte blinkar vid fel tillfälle, för då riskerar du att missa dem.
FS