Life of Brian

Svensk titel: Ett Herrans liv
Regi: Terry Jones. Manus: Grahan Chapman, John Cleese, Terry Gilliam, Eric Idle, Terry Jones, Michael Palin. Musik: Geoffrey Burns (Brians song sjungs av Sonia Jones). Producent: John Goldstone. Spel: De flesta rollerna spelas av Monty Python- medlemmarna, men i biroller återfinns bl a Carol Cleveland, Neil Innes, Bernard McKenna, Andrew MacLachlan, Charles McKeown, Gwen Taylor och Sue Jones-Davis. Premiär 1978. Längd: 94 min.


Att skriva roligt om en rolig film är svårt eller omöjligt. Här följer alltså en tråkig artikel. Kontrasten till kvällens film blir då så mycket större. Inledning:

Monty Python-gänget är välkänt för alla som gillar galen engelsk humor. Alla kanske inte känner till namnen på medlemmarna, även om John Cleese med tiden har blivit en mycket uppskattad komiker (inte minst genom den geniala TV-serien Pang i Bygget – finns att hyra på video för dem som inte hade förstånd nog att se och spela in den när den sändes). De övriga medlemmarna är Terry Jones, Eric Idle, Michael Palin, Terry Gilliam och Graham Chapman.

Monty Pythons födelse:

Terry Jones (Brians giriga mor) gjorde en gång i tiden barnprogram i BBC tillsammans med några av de övriga gruppmedlemmarna (Palin, Idle och Gilliam). Han blev uppringd av Cleese och Chapman som undrade om han inte ville göra en show tillsammans med dem. Han tackade ja, under förutsättning att de andra tre också fick vara med. Detta gick bra och därmed hade Monty Python bildats. Namnet föddes av en tillfällighet, och valdes därför att man inte kunde hitta någon som hette så. De övriga orden (flygande cirkus) valdes därför att man inte flög, och inte höll på med cirkus.

De övriga medlemmarna:

Michael Palin (Pontius Pilatus) är född 1943, i Yorkshire. Han började tidigt skriva teater tillsammans med Jones, och gick så småningom över till TV, där han, utöver ovan nämnda barnprogram, bl a har skrivit manus till Marty Feldmans shower. Palin har två favoritroller; tråkmånsen som är så tråkig att man tvingas lyssna, och nollan som kämpar mot alla odds för att hålla masken.

Terry Gilliam (Fångvaktare, blodig revolutionär) är kanske den minst kände gruppmedlemmen - till utseendet. Han brukade nämligen sällan medverka i TV-sketcherna, utan stod för de animerade episoder som band ihop, och ibland avslutade de övriga inslagen. Han har också gjort några filmer, bl a den lysande Brazil, som Filmstudion visade för några år sedan.

Graham Chapman (Brian) studerade först till läkare, men fann så småningom att det var trevligare att skriva TV-serier. Innan han träffade de övriga gruppmedlemmarna var han bl a medansvarig till en läkarserie (där hans utbildning troligen kom väl till pass). Chapman har haft flera viktiga roller i Pythonfilmerna; utöver Brian i kvällens film har han t ex spelat Kung Arthur i Monty Python and the Holy Grail. Tragiskt nog avled Chapman 1989.

John Cleese (den revolutionäre ledaren Reg, Centurionen, Stenkastaren) har en bakgrund som lärare och har bl a studerat juridik. Han spelade amatörteater under studietiden, skrev redan i början på 60-talet sketcher för BBC, och turnerade i USA i olika revysammanhang 1964 - 65. Utöver engagemanget i Monty Python har Cleese tillsammans med f d hustrun Connie Booth producerat Pang i Bygget och han har också spelat mer eller mindre betydelsefulla roller i diverse olika filmer, t ex sheriffen i Silverado, samt rektorn i Ursäkta vad är klockan?.

Eric Idle (lösskäggsförsäljare, Mr Cheeky), skrev barnprogram för BBC tillsammans med Jones, Gilliam och Palin. Hans favoritroll i Monty Python är den korrekte reportern som inte har mycket vettigt att säga. Denna roll kreerade han också med stor framgång i den TV-film om Rutles (Beatles) som har visats i svensk TV vid ett par tillfällen. Idle sjunger också ganska bra, och om jag inte missminner mig är det han som leder allsången i finalen i Life of Brian.

Life of Brian:

Filmen totalförbjöds i Norge och Irland, men kan knappast anses hädisk. Den handlar ju inte alls om Jesus, utan om grannpojken som föddes i stallet bredvid. Denne stackare råkar redan strax efter födseln ut för att förväxlas med Jesus, och detta är något som förföljer honom hela hans korta liv.

Enligt min mening är detta den mest helgjutna av Python-filmerna. För en gångs skull finns en handling som bär filmen igenom, även om man även här finner små mästerliga sketcher av den typ vi är vana vid från TV-serierna. Som de flesta verk av detta gäng är dock filmen obeskrivlig, varför denna artikel slutar här.

LJ

   

© Uppsala Filmstudio