Regi: Bill Forsyth.
Manus: Bill Forsyth efter romanen av Marilynne Robinson.
Foto: Michael Coulter.
Klipp: Michael Ellis.
Musik: Michael Gibbs. Sånger: Sparrow in the treetop av Bob Merrill framförs av Guy Mitchell; Sh-Boom (Life Could Be a Dream) av James Keyes, Claude Feaster, Carl Feaster, Floyd McRae, James Edwards.
Arkitekt: Adrienne Atkinson.
Producent: Robert F Colesberry för Columbia, USA 1987.
I rollerna: Christine Lahti (Sylvie), Sara Walker (Ruth), Andrea Burchill (Lucille), Anne Pitomiak (Lily), Barbara Reese (Nona), Margot Pinvidic (Helen), Bill Smillie (sheriffen9, Wayne Robson (rektorn), Betty Phillips (Mrs Jardine), Karen Austin (Mrs Paterson), Delores Drake (Mrs Walker), Georgie Collins (Sylvia Foster), Tonya Tanner (unga Ruth), Leah Penny (unga Lucille), Brian Linds (sheriffens assistent), Clayton W Okell, Clay Barton (unga pojkar på klippan), Erik Richardson (Sandy), Bob Hughes (Charlie), Sheila paterson (Bernice), Judi Pustil (glassdamen), Ron Koukal (bensinstationsbiträdet), Bob Elsdon, Hans ”Fritz” Farenholtz (mormors vänner), Enid Saunders (Etta), Mike Daley, Gunter Voight (luffare), Michael Davidoff (fiskaren), Isobel Louie (kvinna på tåget), Antony Holland (Mr Wallace), Elizabeth Strong (Mrs Dickson), Juli Bailey (Georgette), Tiffany Ward (Marie), Jeanette Grittani (Miss Royce), Andrian Naqvi (morfar som ung pojke).
Svensk premiär: 5 februari 1988, Grand 1, Stockholm.
Housekeeping, den skotske regissören Bill Forsyths femte film, är till skillnad från hans tidigare inte alls någon komedi. Tvärtom, trots den lätt absurda tonen, är den en djupt vemodsfylld historia om två föräldralösa systrar, som tas om hand av sin minst sagt excentriska moster. Den är också Forsyths första amerikanska film. Forsyth har tidigare vägrat att ge sig över Atlanten men Marilyn Robinsons bok fick honom på andra tankar. Den skulle knappast kunna utspelas någon annan stans än i Amerika.
Men detta är inte anledningen till att Forsyth övergav sitt Skottland (om än bara tillfälligt). Han har också fått känna på hur svårt det är att bli profet i sitt eget land.
Ty vi har bedragit oss grundligen, vi som efter filmer som Gregory’s Girl och Local Hero antog att Forsyth måste vara en beundrad och uppburen regissör i sitt hemland. Nej, enligt honom själv är det bara skandinaver och amerikaner som uppskattar hans filmer. De brittiska omdömena inskränker sig till: a) inte tillräckligt roligt, samt b) alldeles för roligt. Sådant blir ingen filmare fet på.
Den enda av Forsyths filmer som gått med vinst i Storbritannien är Gregory’s Girl. Housekeeping gick bara två veckor i Glasgow. På allra senaste tiden har inte mycket hörts av och om Forsyth. Efter Housekeeping gav han sig iväg till Wales för en filmatisering av Dylan Thomas’ Rebeccas döttrar, men arbetet avbröts efter bara ett par veckor och har sedan dess legat på is.
Men – den som lever får se. Bill Forsyth kommer nog igen.