Monster’s ball

Monster’s Ball. USA 2001. Regi: Marc Forster. Manus: Milo Addica, Will Rokos. Foto: Roberto Schaefer. Klipp: Matt Chesse. Musik: Chris Beaty, Thad Spencer, Richard Werbowenko. I rollerna: Billy Bob Thornton (Hank Grotowski), Halle Berry (Leticia Musgrove), Taylor Simpson (Lucille), Peter Boyle (Buck Grotowski), Gabrielle Witcher (Betty), Heath Ledger (Sonny Grotowski), Amber Rules (Vera), Charles Cowan Jr (Willie Cooper), Taylor Lagrange (Darryl Cooper), Mos Def (Ryrus Cooper), Anthony Bean (Dappa Smith), Francine Segal (Georgia Ann Paynes), John McConnell (Harvey Shoonmaker). Längd: 111 minuter.
Ensamheten är en praktisk produkt: man kan alltid bära den med sig, även i den tätaste folksamling, i en livslång relation, i yrket och på fritiden.
Hank Grotowski är ett bra exempel. Han är plit. Han ser till att avrättningarna går regelmässigt till, att rutinerna följs, att skjortorna har rakknivsvassa pressveck. Hemma sitter farsan, före detta plit, och spottar rasistiska loskor så sura och frätande att han numera lever på syrgas från en slang. Lillgrabben, Hanks son, är också plit men har inte riktigt lärt sig den där institutionella känslolösheten än, lite av en mes. En familjeidyll av isolering och meningslöshet i djupaste södern.
Men vad händer med en vanerasist som Hank om han förälskar sig i en svart kvinna, en kvinna som dessutom är änka till hans senaste offer i avrättningsbranschen? Någonting måste brista.
Marc Forster, som inte gjort så många långfilmer förut, berättar Hanks historia intensivt, med mycket undertryckta känslor, gott om plats för skådespelarnas ordlösa uttryck. Katastrofer och monoton vardag avlöser varandra till synes omärkligt, lakoniskt. Det är bara att torka bort blodet och gå vidare med de dagliga rutinerna. Inga tårar i onödan.
[Klipp till verkligheten : tid – senare : plats – Oscarsgalan]
Och Halle Berry fick en Oscar och grät och grät och grät. Alla älskade filmen och Billy Bob Thornton och Peter Boyle och Heath Ledger och Sean ”Puffy” Combs och fotografen och regissören. ”Bergman goes Georgia” beskrevs filmen av någon.
NB

© Uppsala Filmstudio