Irma Vep (1996). Regi och manus: Olivier Assayas. Medverkande:, Maggie Cheung, Jean-Pierre Léaud, Nathalie Richard, Antoine Basler, Nathalie Boutefeu, Alex Descas, Dominique Faysse, Arsinée Khanjian, Bernard Nissile, Olivier Torres, Bulle Ogier, Lou Castel Längd: 105 min
En nyinspelning av Louis Feuillades Les Vampires ska till och i regissörsstolen sitter Rene Vidal (spelad av Jean-Pierre Léaud), en regissör vars glansdagar ligger i det förflutna. Vidal anser att den enda som kan ta originalskådespelerskan Musidoras plats är Hong-Kongstjärnan Maggie Cheung. När hon sedan anländer till Paris kan denna kaotiska filminspelning ta sin början. För kaotisk är den, kantad med komplikationer, bråk och ett nervöst sammanbrott.
Fredrik Sahlin skrev i NöjesGuiden April 1998 om Irma Vep som metafilm: "Metafilmen anses ibland vara alldeles för introspektiv för att kunna nå ut till andra än, ursäkta en svordom, cineaster. Det brukar heta att de sistnämnda med sin vida referensram får extra grädde på moset, en extra dimension till en historia som därutöver lever på alldeles egen hand. Så är det nog. Men inte i fallet Irma Vep . Den förre filmkritikern Olivier Assayas (Cahiers du Cinema) skapelse är nämligen meta med ett gigantiskt M. Och inte mycket annat. Vi ser en film som handlar om en filmproduktion, ett återskapande av en annan film där filmens filmmakare diskuterar film i bild, med bild och där den av publiken sedda filmens regissör använder sig av filmmediet för att diskutera filmens situation i samhället. Då och nu. Ungefär. Men se inte detta som en varning utan som ett lockrop för de till mediet redan frälsta."
Olivier Assayas var som sagt under 80 talet redaktör för tidkriften Cahiers du Cinema. Tillsammans med Stig Björkman har han skrivit "Tre dagar med Bergman".