All About Eve
Regi: Joseph L Mankiewicz. Manus: Joseph L Mankiewicz efter en novell av Mary Orr. Foto: Milton Krasner. Klipp: Barbara McLean.
Arkitekt: Lyle Wheeler, George W Davis. Dekor: Thomas Little, Walter M
Scott. Kostym: Charles LeMarie, Bette Davis kläder av Edith Head.
Musik: Alfred Newman. Produktion: Darryl F Zanuck,
Twentieth-Century-Fox Picture, USA 1950.
Skådespelare: Bette Davis (Margo Channing), Anne Baxter (Eve
Harrington), George Sanders (Addison De Witt), Gary Merrill (Bill
Sampson), Celeste Holm (Karen Richards), Hugh Marlowe (Lloyd Richards),
Gregory Ratoff (Max Fabian), Thelma Ritter (Birdie Coonan), Marilyn
Monroe (miss Caswell), Barbara Bates (Phoebe), Walter Hampden (gammal
skådespelare), Randy Stuart (Evas vän).
Svensk premiär: 15/1 1951.
Längd: 138 minuter.
Joseph L Mankiewicz, som gick bort i våras vid 83 ålder, hörde till Hollywoods stora filmdramatiker. Ordet var centralt för honom, dialogen i hans filmer hör till det bästa som åstadkommits i Holywood. Hans kanske främsta verk, historien om två teaterstjärnor Allt om Eva, visar Filmstudion i kväll som en hyllning.
Joseph L Mankiewicz föddes 1909 i Pennsylvania och studerade vid Columbia University. Han hade en äldre bror, Herman, som var chef för scenarioavdelningen vid Paramount Pictures (och som så småningom skule komma att skriva manus till Orson Welles debut Citizen Kane). Herman fixade ett jobb åt sin Joseph som författare. 1934 flyttade Joseph Makiewicz till MGM där han arbetade både som manusförfattare och som producent. Han producerade bland annat ilmer som Fritz Langs Fury (1936), George Cukors En skön historia (1940) och George Stevens Årets kvinna (1941). 1943 bytta han bolag igen, denna gång till 20th Century Fox där han fick hoppa in som regissör när Ernst Lubitsch, som skulle ha regisserat filmen, blev sjuk. Han fortsatte att regissera, oftast med eget manus, en lång rad filmer. Bland de mer kända kan nämnas Spöket och mrs Muir (1947), Ingen väg ut (1950), Affären Cicero (1951), Julius Cæsar (1953), Pysar och sländor (1955), Den stillsamma amerikanen (1957). Hans sista film blev Sleuth – spårhunden (1972) med Laurence Olivier och Michael Caine.
I en intevju med Elisabeth Sörenson (SvD 27/10 1988) berättar han: ”Jag har inte gjort en film sedan Sleuth – spårhunden, byggd på Anthony Shaffers pjäs. Jag ville se om jag kunde hålla biopublikens uppmärksamhet med enna koncentration aktörer, Laurence Olivier och Michael Caine. […] Inget våld, inget sex. Det gick bra, både publiken och kritikerna tyckte om filmen. Men sedna dess har jag inte fått något erbjudande. I dag är det muskler och pengar som gäller. Stallone får tolv miljoner dollar innan han ännu öppnat mun – herre när jag tänker på den fine aktören Spencer Tracy, min gode vän, eller Clark Gable. De slet ett liv utan att tjäna så mycket pengar.” Teatern var Mankiewicz passion, så mycket att han aldrig vågade sig på att skriva den. Men i hans filmer märks det. Inte minst i Allt om Eva som lever och andas teatervärlden. Handlingen kretsar kring den uppburna stjärnan (spelad med suverän auktoritet av Bette Davis) som råkar ut för en mycket yngre, mycket ambitiös skådespelerska som har beslutat sig för att göra allt för att överta stjärnrollen. ”Jag har aldrig betraktat film och teater som två skilda kontinenter” fortsätter Mankiewicz i ovan nämnda intervju. ”På teatern drar man ihop allting på scenen, på film går man ut och förlänger, förgrenar, återvänder till går ut på nytt…”
Det låter enkelt. Men det krävs en mästarhand som Mankiewicz’ för att det skall bli så fängslande som Allt om Eva.
NB