Metropolis. Regi: Fritz Lang. Produktion: Manus: Fritz Lang, Thea von Harbou efter en roman av Thea von Harbou. Foto: Karl Freund, Günther Rittau. Musik: Giorgio Moroder (orginalversionen beledsagades av musik skriven av Gottfried Huppertz). Sångtexter: Pete Bellotte, sångerna framförda av Pat Benatar, Billy Squire, Jon Anderson, Adam Ant, Bonnie Tyler, Freddie Mercury och Loverboy. Scenografi: Otto Hunte, Erich Kettelhut, Karl Vollbrecht. Skådespelare: Brigitte Helm, Gustav Frölich, Rudolf Klein-Rogge, Alfred Abel, Heinrich George, Theodor Loos, Fritz Rasp, Erwin Biswanger, Olaf Storm, Hanns Leo Reich, Heinrich Gotho, Margarete Lanner, Max Dietze, Helene Weigel.
Handlingen i Metropolis är icke att betrakta som vare sig någon avspegling av verkligheten i våra dagar eller som någon förutsägelse om samhällets framtida utveckling. Filmen är kallad ett drömspel, och de händelser som utspelas är just så fantastiska som drömbilder ofta bli.
Metropolis är maskinstaden, ett modernt Babylon av måttlösa proportioner. Staden är uppdelad i tre skikt. Ovan jord bo de rika och mäktiga i solljuset, därunder ligga de stora maskinsalarna, som äro samhällets hjärta, och längst ner under jorden ligger arbetarnas stad. Metropolis äges och styres av en enda kapitalist, Karl Krafft (dvs Joh Federsen; namnet ändrades i Sverige, red. anm.), som emellertid har den geniale uppfinnaren Rotwang att tacka för sin maktställning. Karl Kraffts son Georg (dvs Freder, red. anm.) får en dag lära känna en flicka från arbetarestaden, Maria, och fattar kärlek till henne. Genom Maria kommer han snart underfund med arbetarnas förtryckta ställning i samhället, men då han förebrår fadern detta, möter han endast hårdhet och kallsinnighet. Georg går nu ned i arbetarestaden för att leva bland dem, som äro hans bröder.
[Ur UFAs svenska pressmaterial 1927]
1924 for Fritz Lang till USA i sällskap med UFAs högsta ledning för att studera filmproduktionen i Hollywood. Vid ankomsten till New Yorks hamn blev Lang så imponerad av skyskraporna att han en kort tid därefter skrev en berättelse i samarbete med Thea von Harbou om ett framtidssamhälle, Metropolis. Författarinnan Harbous namn stod f ö med väsentligt större bokstäver än regissören Langs i det svenska programbladet.
Lang hade nyligen haft stora framgångar både hemma och utomlands med Niebelungen, en dyrbar produktion, som dock vida skulle överträffas av Metropolis. UFAs produktionschef Erich Pommer hade gett Lang fria händer och i mars 1925 startade inspelningen i de väldiga ateljéerna ute i Neubabelsberg (ett i sammanhanget symboliskt och passande namn!).
När man var klar 19 månader senare hade fotograferna förbrukat mer än 1300000 meter råfilm. Framför kamerorna hade befunnit sig en ensemble på ca 50 skådespelare (många av dåtidens yppersta krafter) samt ca 36000 statister. Enbart gagerna gick på mer än 1,5 miljoner mark. UFAs ekonomi var redan innan Metropolis i gungning och man nödgades nu ta ett lån av de amerikanska filmbolagen Famous Players (Paramount) och Metro-Goldwyn. Detta plus den politiska situationen i landet gjorde att UFA avskedade Pommer och ersatte honom med den partitrogne tidningskungen Alfred Hugenberg, som längre fram förvandlade bolaget till en effektiv propagandamaskin.