Max Havelaar

Max Havelaar. Regi: Fons Rademakers. Manus: Gerard Soeteman efter Multa Tulis roman. Foto: Jan de Bont. Klippning: Pieter Bergema. Produktion: Fons Rademakers för Mondial Motion Pictures, Indonesien / Nederländerna 1976. Skådespelare: Peter Faber (Max Havelaar, holländsk tjänsteman), Sacha Bulthuis (Tina Havelaar, hustru till Max), Elang Mohamad Adenan Soesilaningrat (regenten), Maroeli Sitompul (Demang), Carl van der Plas (regenten), Krijn ter Braak (Verbrugge, kontrollant), Joop Admiraal (Slotering), Rima Melati (Sloterings hustru), Rutger Hauer (Duclari), Pitradjaja Burnama (Djaksa), Herry Iantho (Saidjah), Nenny Zulaini (Adinda), Minih bin Misan (Saidjahs far). Längd: 170 min , BF.

Eduoard Douwes Dekker föddes i Amsterdam år 1820. Som 18-åring flyttade han till Java. Som ung och ofördärvad idealist såg han det förtryck som den infödda befolkningen utsattes för, dels av den holländska överheten, dels av den infödde 'regenten'. Tack vare sin administrativa begåvning gjorde h an karriär hos han karriär hos kolonialmakten men kom, på grund av sina åsikter, i konflikt med denna. 36 år gammal tvingades han att återvända till Holland. Där skrev han, under pseudonymen ”Multatuli” – lat. ”jag har uthärdat så mycket”, boken ”Max Havelaar” som har starkt självbiografiska inslag.

Av denna berättelse om kolonialismen och moral har Fons Rademakers gjort en film. Max Havelaar kommer som guvenör till en av öarna utanför Borneo, fylld av en mission att befria lokalbefolkningen från fattigdom och förtryck. Gradvis bryts entuisiasmen ned, han ser omöjligheten i att bekämpa alliansen mellan de utländska och inhemska makthavarna. Parallellerna med nutida kolonialmakters metoder i El Salvador och Afganistan är uppenbara. Trots att 116 år gått från det att boken skrevs till dess att filmen spelades in, har berättelsen inte förlorat i aktualitet.

Några pressröster: 

Välgjort kolonialdrama, UNT 9/5-83 

Vilda Västern i Javas djungel, Expressen 26/12-82 (??!!) 

En film om det stora i livet, DN 19/1-83 

Torbjörn Wictorin
 

 

© Uppsala Filmstudio