Nattens väktare

Å nej, inte ännu en film om kampen mellan det onda och det goda, mörkret och ljuset. Sakta i backarna, detta är inte, vi upprepar, inte, ännu en urvattnad Hollywoodproduktion med samma, uttjatade skådisar som kör samma rutin dom numera kan göra i sömnen. Nej, detta våra vänner är något så ovanligt som en rysk fantasyfilm som bygger på böcker skrivna av författaren Sergei Lukyanenko. Och här spar man inte på krutet. Det är gasen i botten från ruta ett. En actionpackad film med många häftiga filmiska lösningar. Det har dragits liknelser till både Sagan om ringen-filmatiseringarna såväl som till Matrix. Lite orättvist då Nattens väktare klarar sig alldeles utmärkt på egna ben. På ytan ser det ut som en för genren klassisk uppgörelse mellan dom goda, Nattens väktare, och dom onda, Dagens väktare. Men riktigt så enkelt är det inte. En av dom intressanta ingredienserna i denna film är att man problematiserar förhållandet mellan gott och ont. Är det alltid Nattens väktare som är goda och Dagens väktare som är dom onda? Resultatet är en blodig resa, fylld med samvetskonflikter och ryska folkhemsinteriörer. Sällan har apokalypsen skildrats så apokalyptiskt.

Det vilar en experimentlusta och ärlig kärlek till filmmediet över hela produktionen.

Detta smittade även av sig på dom ryska biobesökarna och Nattens väktare blev en stor kassasuccé i hemlandet då den hade premiär i juli 2004 med över fyra miljoner besökare på tre veckor. Tilläggas bör också att Nattens väktare är del ett i en triologi och att del två, Dagens väktare hade rysk biopremiär i januari i år.

Så, i väntan på den, kom och åk med på en hejdundrande, actionfylld, apokalyptisk resa som du inte kommer att glömma i första taget!

PS & TS